På vilka undersökningar grundar sig initiativet?

Med detta initiativ kräver vi att varje medborgare måste kunna söka sig till komplementär terapi. Tillgången eller kostnaden får inte vara ett hinder för terapin.

Många människor har fått hjälp för sina smärtor och besvär av komplementära terapier. Initiativet underbyggs också av vetenskapliga data.  Referenslistan för publikationer finns på slutet.

Komplementär terapi för alla-  Medborgarna bör garanteras likvärdig valfrihet att välja komplementär terapi

1. Definition:

Med komplementär terapi avser vi vetenskapligt bevisade komplementära och alternativa terapier (internationellt används begreppen Complementary and Alternative Medicine, CAM och Integrative Medicine). Dessa terapier är huvudsakligen tillgängliga i Finland endast utanför den offentligt stödda vården. I många länder är de kopplade till den officiella hälsovården. De kallas också för naturterapier och icke-medicinsk terapi. I den publika debatten har man också sett den vilseledande termen "uskomushoito" (”vård som baserar sig på trosuppfattningen”) (Wieland et al. 2011; Vuolanto et al. 2018; Aarva 2018).

2. Medborgarnas likvärdighet och valfrihet:

På basen av försiktiga uppskattningar utnyttjar något över en miljon finländare komplementära terapier. Hälften av den vuxna befolkningen har använt eller prövat komplementära terapitjänster (Aarva 2018; Tampere Universitet dataarkiven 2018). Behandlingarna är i användning för att främja hälsan eller lindra sjukdomar och symptom som ett komplement till den konventionella, officiella vården, inte som ett alternative (Social- och hälsovårdsministeriet 2009; Thomson et al. 2014; Upchurch & Rainisch 2015). Enligt undersökningarna får de flesta användare hjälp av dem (Canaway et al. 2014; Johnson et al. 2018; Vuolanto et al 2019). Principerna för jämlikhet mellan medborgare och hälso- och sjukvård kräver att alla har samma möjligheter att utnyttja beprövade hälsofrämjande vårdmetoder.

3. Sociala argument:

Tillgången till komplementära terapier är också viktigt för det finländska samhället. Allt flera lider av sjukdomar, smärtor och hälsoproblem som det inte finns någon tydlig orsak till eller som det inte finns någon bra behandling för (Harsh et al. 2016; Rosendal et al. 2017; Selinheimo et al. 2019). Speciellt rygg- och axelbesvär och mentala problem gör vardagen svår (Institutet för hälsa och välfärd 2019). Detta resulterar ofta i ökad användning av mediciner, frånvaro från jobbet och orsakar långvarig arbetsoförmögenhet (Pensionsskyddscentralen 2019).

Komplementära terapier som stöd för den officiella hälsovården kan minska dessa negativa effekter (Canaway et al. 2014). Det kan leda till förbättrad folkhälsa. Till exempel kan man uppnå lättnad i muskuloskeletala störningar (Vuolanto et al. 2018; Vertanen et al. 2017), migrän (Millstine et al. 2017; Rhee & Harris 2018) och ytterlig stress (Johnson et al 2018) genom komplementära icke-medicinska metoder. Kostnaderna och miljöpåverkningarna för dessa förblir lägre än annars eftersom här inte används medicin, kirurgi eller krävande teknologi.

Vid utarbetningen av lagstiftningen måste möjligheterna och lösningarna för utnyttjandet av komplementära terapier arbetas fram grundligt och öppet utifrån internationell och inhemsk kunskap och forskning.

Regeringsprogrammet: Statsminister Antti Rinnes regeringsprogram lovar att flytta hälso- och sjukvårdens fokus till basnivån genom att säkerställa att grundläggande hälso- och sjukvård och sociala tjänster kan uppnås av alla under rätt tid och på ett högkvalitativt sätt med hänsyn till mångfalden i producentfältet och tillgängligheten av lokala tjänster (Regeringsprogrammet 2019). Komplementära terapier är grundläggande tjänster och ges lokalt och utnyttjarna tycker att det leder till fördelaktigare hälsa. De ökar också sysselsättningen. Arbetsbördan vid byråerna för de framtida sociala centralerna (sote) kan också minskas genom att dra nytta av komplementära terapier.

Regeringens program, "Olika möjligheter att reglera komplementär och alternativ medicin kommer att utredas", är nödvändigt men krävande vilket kan ses när terminologin "alternativa och behandlingar som baseras på trosuppfattning" har hamnat med i programmet. I Finland är konfrontationen mellan olika intressegrupper och åsikter mycket tvär (Vuolanto 2019). Informationen utnyttjas sparsamt och kunskapsnivån är låg. Regeringsprogrammet erbjuder möjlighet att avveckla och eliminera orsakerna till att våra medborgare inte har samma valfrihet att få komplementära terapier.

4. Praktisk erfarenhet från Sverige och Norge och WHO:s rekommendationer:

Syftet med initiativet är att ge finska medborgare lika tillgång till komplementära terapier. Målet med ökad jämlikhet stöds också av internationella erfarenheter. Sverige håller på att reformera sin lagstiftning, frigöra befintliga restriktioner och öka kunskapen, utbildningen och forskningen (Regeringskansliet 2019a; 2019b). I Norge tillhandahåller mer än hälften av sjukhusen komplementära terapier för patienterna (Jacobsen et al. 2015; NAFKAM 2019). Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar att medlemsstaterna sammanslår (integrerar) traditionella och komplementära terapier med den konventionella hälsovården (WHO 2013). I Finland är mjukvävnadsmobilisation enligt Kalevala ett exempel på det att vi har en inhemsk, vetenskapligt utforskad tradition inom vården (Vertanen et al. 2017)

5. Forskningsdata:

Forskningsdata om komplementära terapier finns att tillgå internationellt inom olika vetenskapliga discipliner (Danell & Danell 2009; Moral-Muñoz et al. 2014). Området är dåligt känt i Finland. Ungefär 120 vetenskapliga publikationer utkommer årligen i Norden (Brodin Danell et al. 2019). Det finns mycket litet forskning på området i Finland (Vuolanto et al. 2018). I Förenta Staterna finansieras ”National Center for Complementary and Integrative Health” (NCCIH 2019) av statsbudgeten och dussintals av forskningscentraler är verksamma i landet. I Centraleuropa, såsom Tyskland och Schweiz, där många terapier tillhandahålls inom hälso- och sjukvårdstjänsterna, ges också ut mycket forskningsresultat. Norge har ett samarbetscenter för världshälsoorganisationen vid Arktiska universitetet i Tromsø (NAFKAM 2019). Det finns forskningsdata om många komplementära terapier, deras biomedicinska effekt känner man till och de hälsoeffekterna som upplevs är verkliga. Utmaningarna inom forskningen är svårigheterna att utreda orsakerna till de uppnådda effekterna av behandlingarna inom den holistiska medicinen och jämföra med effekterna inom de biomedicinska vårdmetoderna. För att säkerställa lagstiftningens kvalitet måste forskningsdata sammanställas och utnyttjas för att möjliggöra beslut som tar hänsyn till forskningsresultaten.

REFERENSER

Aarva, P. (2018) ’Miksi täydentäviä terveysnäkemyksiä tarvitaan?’ Teoksessa Aarva, P., Kortejärvi, H. & Sarvela, K. (toim.) Inhimillisyyden vallankumous. Iloa ja toivoa terveydenhoitoon. Helsinki: Basam Books, 33-35.

Brodin Danell, J-A., Danell, J. & Vuolanto, P. (2019) ‘Scandinavian research on complementary and alternative medicine: A bibliometric study’, Scandinavian Journal of Public Health. doi: 10.1177/1403494819834099 //d

Canaway, R., Manderson, L. & Oldenburg, B. (2014) ‘Perceptions of Benefit of Complementary Therapy Use among People with Diabetes and Cardiovascular Disease’, Forschende Komplementärmedizin, 21(1):25-33. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24603627

Danell, J. A. & Danell, R. (2009) ‘Publication activity in complementary and alternative medicine’, Scientometrics, 80(2):539-551. doi: 10.1007/s11192-008-2078-8.

Harsh, J., Hodgson, J., White, M. B., Lamson, A. L. & Irons, T. G. (2016) ‘Medical Residents’ Experiences with Medically Unexplained Illness and Medically Unexplained Symptoms’, Qualitative Health Research, 26(8):1091-1101. doi: 10.1177/1049732315578400.

Institutet för hälsa och välfärd (2019) ’Folksjukdomar’, https://thl.fi/sv/web/folksjukdomar

Johnson, P.J., Jou, J., Rockwood, T. H. & Upchurch, D. M. (2018) ‘Perceived Benefits of Using Complementary and Alternative Medicine by Race/Ethnicity Among Midlife and Older Adults in the United States’, Journal of Aging and Health, 30:1-22. doi: 10.1177/0898264318780023

Jacobsen, R., Fønnebø, V. M., Foss, N., Kristoffersen, A. E. (2015) ‘Use of complementary and alternative medicine within Norwegian hospitals’, BMC Complementary and Alternative Medicine, 13(15):275. doi: 10.1186/s12906-015-0782-5.

Millstine, D., Chen, C. Y. & Bauer, B. (2017)Complementary and integrative medicine in the management of headache’ BMJ, 357:j1805. doi: 10.1136/bmj.j1805

Moral-Muñoz, J. A., Cobo, M. J., Peis, E., Arroyo-Morales, M. & Herrera-Viedma, E. (2014) ‘Analyzing the research in integrative & complementary medicine by means of science mapping’, Complementary Therapies in Medicine, 22(2): 409–418. doi: 10.1016/j.ctim.2014.02.003.

NAFKAM (2019) Nasjonalt forskningssenter innen komplementaer og alternativ medisin. http://nafkam.no/

NCCIH (2019) National Center for Complementary and Integrative Health. https://nccih.nih.gov/

Pensionsskyddscentralen (2019) ’Arbetspensionstagare i Finland 2018’.  https://www.etk.fi/sv/forskning-statistik-prognoser/statistik/pensionstagare/arbetspensioner/

Regeringskansliet (2019a) ‘Komplementär och alternativ medicin och vård – säkerhet, kunskap, dialog’, SOU 2019:15. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/03/sou-201915/

Regeringskansliet (2019b) Regeringen i Sverige har tillsatt en utredningsman och expertgrupp för att utreda lagstiftningen inom den delen av hälsovården som inte faller inom ramen för den officiella patientvården (5.6.2019). SOU 2019:28. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201928/

Regeringsprogrammet 2019. Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Förhandlingsresultat om regeringsprogrammet 3.6.2019. https://valtioneuvosto.fi/documents/10184/13883062/Ett_inkluderande_och_kunnigt_Finland.pdf/c339f06f-555f-92d1-0248-521137abf7b8/Ett_inkluderande_och_kunnigt_Finland.pdf.pdf?version=1.0&download=true

Rhee, T. G. & Harris, I. M. (2018) ‘Reasons for and perceived benefits of utilizing complementary and alternative medicine in U.S. adults with migraines/severe headaches’, Complementary Therapies in Clinical Practice, 30:44-49. doi: 10.1016/j.ctcp.2017.12.003.

Rosendal, M., Olde Hartman, T. C., Aamland, A., van der Horst, H, Lucassen, P., Budtz-Lilly, A. & Burton, C. (2017) ‘”Medically unexplained” symptoms and symptom disorders in primary care: prognosis-based recognition and classification’, BMC Family Practice, 18(18). doi: 10.1186/s12875-017-0592-6.

Selinheimo, S., Vuokko, A., Juvonen-Posti, P. (2019) Toiminnallisten häiriöiden kuntoutus. Kuntoutusta kehittämässä 7/2019. Kela. http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201903088101

Social- och hälsovårdsministeriet (2009) Behovet av bestämmelser för alternativa vårdmetoder. Rapport av arbetsgruppen för att utreda behovet av lagstiftning om alternativa vårdmetoder. Social- och hälsovårdsministeriets rapporter 2009:17. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/72186/URN%3ANBN%3Afi-fe201504225671.pdf?sequence=1

Thomson, P., Jones, J., Browne, M. & Leslie, S. J. (2014) ‘Psychosocial factors that predict why people use complementary and alternative medicine and continue with its use: A population based study’, Complementary Therapies in Clinical Practice, 20(4):302-310. doi: 10.1016/j.ctcp.2014.09.004.

Upchurch, D. M. & Rainisch, B. W. (2015) ‘The importance of wellness among users of complementary and alternative medicine: findings from the 2007 National Health Interview Survey’, BMC Complementary and Alternative Medicine, 15(362). doi: 10.1186/s12906-015-0886-y.

Vuolanto, P. (2019) Yhteiskuntatiede luo uusia näkökulmia uskomushoitoihin. Alusta! (blogi), julkaistu 29.03.2019. https://alusta.uta.fi/2019/03/29/yhteiskuntatiede-luo-uusia-nakokulmia-uskomushoitoihin/

Vuolanto, P., Kemppainen, L., Kemppainen, T. & Nurmi, J.(2019) CAM-hoitojen käyttö Suomessa. Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, arvioitavana. 2019.

Vuolanto, P., Sorsa, M., Aarva, P., & Helin, K. (2018) ’Katsaus suomalaiseen CAM-tutkimukseen’ Sosiaalilääketieteellinen Aikakauslehti, 55(3):240-256. https://journal.fi/sla/article/view/74424

WHO (2013) WHO Traditionell Medicinsk Strategi: 2013-2024. https://www.who.int/medicines/publications/traditional/trm_strategy14_23/en/

Wieland, L. S., Manheimer, E., Berman, B. M. (2011) ‘Development and classification of an operational definition of complementary and alternative medicine for the Cochrane collaboration’. Alternative Therapies in Health And Medicine, 17(2):50-59. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21717826